Carolline

jag är nästan nyss 18 år fyllda.
detta hade jag sett fram i mot väldigt mycket. för nu är jag vuxen och ingen får tala om för mig vad jag ska göra.
nu har hela mitt liv (känns det som) kört ihop sig, och jag står inför jobbiga stunder, som jag har grubblat på de senaste dagarna. Allt blir inte bättre när jag i princip är sjuk, och mår jätte dåligt kan inte sova på nätterna och när jag vaknar så fasar jag att svälja för jag har så otroligt ont i min hals, och min näsa rinner stup i kvarten. Sen grubblar man över en mening en kompis sa till mig, som inte är ok, som jag inte förstår något av. Varför sa du så till mig? Vad hjälpte det till för?? är vi ens kompisar egentligen??

Sen finns det andra allvarliga saker som ligger och tränger bakom ett annat hörn, och det är inte några kärleksbekymmer eller vänbekymmer, utan dödsallvarliga grejer... Grejer som påverkar mig ytters mycket och jag kommer vara så otroligt nervös och rädd för vad som kommer hända, men jag vet att det är en god sak som ligger bakom det hela, men tänk om något går fel tänk om det aldrig blir som förut. Jag orkar inte med det!

Jag har sommarlov och ändå har jag så extremt mycket att tänka på hela tiden, augusti månad är inte min månad, som till och med horoskopet säger var jag än läser det, du står inför många svåra val, problem. Men man tackar, det hjälpte mig verkligen på traven! Nä fy fan, egentligen bör jag ta tag i mitt liv, eller inte mitt liv utan mina bekymmer, men ikväll måste jag. Jag hade deadline. Usch och fy, som tur var har jag Magaluf framför mig, och den där sprutan man ska ta inför Kina resan skulle inte vara 2 månader mellan utan bara en, så nu hinner jag ta den när skolan börjat....

Nä fy fan, man kanske skulle ta och grädda några våfflor till Sigge och mig...

puss&kram syns på stan!