Carolline

har en obehaglig känsla i magen, och förkylningen har inte försvunnit ännu, den har satt sig där och bestämt sig för att inte lämna mig. Det är inte rättvist.
Inget är rättvist. jag är så trött, åhhhh allt blir bara fel. Det var ju inte fel, men det blir fel efteråt. Jag måste hålla mig sysselsatt, måste gå och planera hela nästa vecka i min kalender, får inte vara en lugn stund. Det är faktiskt sant, jag sitter och deprimerar ner mig och kommer hamna i en svaka, alla kommer märka på mig. Vet själv hur jag blir. Måste bli pep, måste bli glad, måste känna att jag går i trean... det är fan sista året, sen är det f!esta. kanske lite att överdriva. Men det kommer fan bli bra! Det ska bli bra! Det är just för det är Söndag som jag känner som jag känner, och för att jag är på ett visst ställe som jag hellre bara skulle vilja springa ifrån. fan. varför känns det så? det är inte rätt.

hejdå