years and years passes by

två korta år har gått & det känns konstigt.
jag har nästan glömt dig, det är inte okej, jag blir arg på mig själv
hela denna dagen har jag varit glad, hela dagen har jag haft positiv inställning till allt, och sen påminns jag om vad det faktiskt är för dag. Det gör ont, men samtidigt vet jag att allt är bra, men att jag glömt vilken dag det är... det får jag aldrig göra igen. för du var för fin för att glömmas, du var min, min underbara farfar. Jag blir bara orolig för pappa, vet han vad det är för dag idag, givetvis vet han det. Men hur kunde jag då glömma?



xoxo
C

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0