let's keep it movin
Tänkte mig ett deep inlägg idag!
Har lite saker på hjärnan, vissa saker kanske bara är tramsigt av mig att tänka, men man tänker alltid det värsta om saker och ting. För tillfället är jag fruktansvärd rädd att förlora dig och antagligen så hanterar jag det inte på rätt sätt då jag är väldigt otrevlig och stöter undan dig. Jag vet inte varför, men jag vet att jag absolut inte vill förstöra något mellan oss. Men det är svårt, när man varit i första hand otroligt länge och nu inte vara det längre. Det känns! Men jag måste lära mig att leva med det, men det är inte lätt.
Jag känner mig rädd för att J ska lämna mig, jag vet att jag har alla andra, men de senaste två åren har vi fan kommit varandra väldigt nära och jag umgås med henne i princip varje dag! Det kommer bli jobbigt att inte träffa henne varje dag i fyra fucking månader! Men va fan vi kan inte sitta hemma och tjura över det, jag önskar henne den bästa resan i hennes liv, USA är inte nådigt och att hon ikke skall glömma mig. Lev livet och kom tillbaka som du lämnade mig. Så blir det mycket bra!
Sen har vi skolan, där jag inte känner att jag riktigt har funnit mitt rätta jag. Jag har inte direkt klickat med någon och det är jobbigt att inte ha någon att prata med. Varför ska det vara så jobbigt att komma helt ny till ett ställe. Jag vill verkligen lära känna nya, men va fan det är inte det lättaste! Skolan gör mig depp, hade varit roligt ifall man hade någon man redan kände, alltid lättare att vara två från första början.
Sen blir man lite depp ibland, och känner att det inte finns något att kämpa för?! Någon som känner igen sig, Det är inte det samma när man inte går i gymnasiet längre, då hade man saker man såg fram emot, eller i varje fall jag. Nu har jag inget att se fram emot. Jag bara pluggar för mig själv, jag pluggar för att ha något att göra. Det är väl också ett mål i livet, en milstolpe! Men jag behöver något att jobba för, något som jag känner att jag kan behöva, en ljusglimt kanske?!
lite jobbiga tankar som ibland kan vara bra att skriva ner, för att sedan gå tillbaka och tänka vad-pratar-jag-om?!

xoxo
Har lite saker på hjärnan, vissa saker kanske bara är tramsigt av mig att tänka, men man tänker alltid det värsta om saker och ting. För tillfället är jag fruktansvärd rädd att förlora dig och antagligen så hanterar jag det inte på rätt sätt då jag är väldigt otrevlig och stöter undan dig. Jag vet inte varför, men jag vet att jag absolut inte vill förstöra något mellan oss. Men det är svårt, när man varit i första hand otroligt länge och nu inte vara det längre. Det känns! Men jag måste lära mig att leva med det, men det är inte lätt.
Jag känner mig rädd för att J ska lämna mig, jag vet att jag har alla andra, men de senaste två åren har vi fan kommit varandra väldigt nära och jag umgås med henne i princip varje dag! Det kommer bli jobbigt att inte träffa henne varje dag i fyra fucking månader! Men va fan vi kan inte sitta hemma och tjura över det, jag önskar henne den bästa resan i hennes liv, USA är inte nådigt och att hon ikke skall glömma mig. Lev livet och kom tillbaka som du lämnade mig. Så blir det mycket bra!
Sen har vi skolan, där jag inte känner att jag riktigt har funnit mitt rätta jag. Jag har inte direkt klickat med någon och det är jobbigt att inte ha någon att prata med. Varför ska det vara så jobbigt att komma helt ny till ett ställe. Jag vill verkligen lära känna nya, men va fan det är inte det lättaste! Skolan gör mig depp, hade varit roligt ifall man hade någon man redan kände, alltid lättare att vara två från första början.
Sen blir man lite depp ibland, och känner att det inte finns något att kämpa för?! Någon som känner igen sig, Det är inte det samma när man inte går i gymnasiet längre, då hade man saker man såg fram emot, eller i varje fall jag. Nu har jag inget att se fram emot. Jag bara pluggar för mig själv, jag pluggar för att ha något att göra. Det är väl också ett mål i livet, en milstolpe! Men jag behöver något att jobba för, något som jag känner att jag kan behöva, en ljusglimt kanske?!
lite jobbiga tankar som ibland kan vara bra att skriva ner, för att sedan gå tillbaka och tänka vad-pratar-jag-om?!

xoxo
Kommentarer
Trackback