Carolline

Det där med att inte samla på sig saker... Jag har tömt mitt studentrum i kstad och jag slängde nog tre svarta sopsäckar, tv:n ska min lillebror få i julklapp och soffan fick min storebror i julklapp. Sen när Joakim och jag kommer hem till numera oss så inser ju jag att han också är proffs på att samla på sig saker... Eller till och med snäppet bättre! Tvingande honom att rensa sin garderob, två svarta sopsäckar blev det. (Det finns även mer som jag gärna sett försvinna)

Idag har jag rensat ännu mer bland handdukar, sängkläder och gardiner! Som bara ligger och skräpar och tar massa plats!! Så nu är det rensat på de flesta ställen, endast Joakim som måste rensa två lådor i köket med konstiga saker! Sen ska allt slängas på tippen på lördag! Sååå himla skönt!! (Kläder har vi dock lämnat till någon återvinning, till andra människor)

På lördag ska vi även äntligen köpa köksbord+stolar! Det kommer bli så skönt att slippa äta framför tv:n alltid! Dagens ilandsproblem!

Nu tänkte jag plugga lite, har en väldigt produktiv dag, tvättade mellan 8-12. Sen åkte jag till kstad lämnade nycklar till Emelie och tog mina sista grejer och min kära cykel med mig till ptorp. Kom hem rensade en massa, tog ner grejer i källaren. Gick sen till bibblan och hämtade mina reserverade böcker!

Så nu blir det plugg!

Xoxo
Pok

Vad gör man när någon i ens närhet behöver hjälp både av en själv och sjukvården, men denne person vägrar, blir arg och gör som hon själv vill.

Med tanke på mitt framtida yrke så blev jag väldigt fundersam när detta gäller min mormor. Min mormor som behöver bli undersökt för att komma till kritan vad problemet är. Men hon förstår inte och det känns som att hon inte vill förstå. Hon skulle göra en endoskopi och hade fått information om undersökningen och visste att hon skulle vara fastande. Men ändå när det kom till kritan och hon inte fick äta något så blev hon så arg på personalen just för att hon inte fick äta! Hon blev så arg så hon bestämde sig för att packa sin väska och lämna sjukhuset som hon varit inlagd på sen torsdagen, detta hände på måndagen.

Min mamma, min morbror, jag, mins syskon, min kusin försöker alla med att prata med henne men inget fungerar. Vad gör man i ett sådant här läge? Hur agerar man som anhörig och hur agerar man som personal? Tyvärr vet jag inte hur personalen har bemött min mormor eller hur min mormor betett sig. Men en sak vet jag och det är att alla ska bli behandlade och bemötta på samma sätt! Jag tror att min mormor är livrädd, under mina 22 år kan jag inte komma ihåg en gång mormor legat på sjukhus! Under mina 22 år har mormor aldrig tagit några mediciner.
Jag tycker inte det är konstigt att hon är rädd när det pratas om att hon har en tumör på sin tjocktarm... Jag kan förstå henne! Vem hade inte blivit rädd?

Jag blir så tankspridd, både som anhörig och som framtida ssk:are!

Min lilla mormor!

Xoxo
Pok

Hej, började lördagen med en sovmorgon, skönt var det. Gick och plockade lite innan det blev en sen frukost vid halv tolv. Mysig start på dagen! Gick sedan och handlade och gick inom systemet. Ligger nu och slötittar i soffan och funderar på att ladda mer någon bra film eller ngt avsnitt av new girl. Ikväll blir det myskväll med Johanna och marina! Ska försöka laga god mat och bjuda på lite vin! & för att inte glömma gosspia, som Joakim har fått Dille på! Gullig kille!


Igår hamnade jag på eddagatan, god mat och mycket trevligt sällskap! Kom hem vid halv elva och försökte se slutet på xfactor, men det var ngt tekniskt fel för det var inprincip svart så fick inte ut så mycket av det nej! Somnade vid tolv:)
So long!
Xoxo
Pok

Jag vill hylla alla som finns i min närhet! Fan vad ni e bra, fan vad glad jag e att jag har er! Familj, pojkvän och vänner!
Tack tack för att jag får vara en del av era liv! Ni är så bra! Fortsätt med det!

Xoxo
Pok❤❤❤👍😍😘